jag vill inte vara tretti

Är lite dålig på att uppdatera bloggen nu för tiden. Har ju börjat nya jobbet och det suger energi kan jag lova. Har träffat hälften av knoddarna och fått börja den underbara fasen "Jo, det är visst jag som bestämmer, det spelar ingen roll hur arg du är eller hur stor underläpp du har." Härlig period när rollerna ska bestämmas. Somnar som en klubbad säl varje kväll.

Kollegorna verkar över lag bra. Flera av dem har liknande värderingar som mig. Har så försiktigt påbörjat mina förändringsåtgärder, eller rättare sagt så smått börjat omforma strukturerna där jag tycker det brister. Men jag lobbar mycket försiktigt. Det har jag lovat Maken. Vet att jag är lite "bråkig" (besvärlig, obekväm, krånglig, ifrågasättande), men kan bara inte vara tyst om jag tycker att nåt är fel. Som det där när jag fick mitt nya anställningsavtal av nya chefen och där var en stor felformulering i en av rutorna. Påpekade det (mycket försiktigt och i frågande form) men hon sa att det skulle vara så. Kände på mig att jag hört att det inte alls skulle vara så, så jag kollade med facket och jag hade ju rätt. Funderade skarpt på om jag skulle orka bråka redan efter två dagar. Bestämde mig tillslut för att skriva på ändå, men lite fint påpeka att på andras papper står det "enligt mitt förslag". Men idag när jag skulle lämna mitt påskrivna papper och jag med klapprande hjärta nervöst förklarade för chefen varför jag skrivit med blyerts på avtalet ("men du kan ju ta bort det om du vill") plockade hon fram ett nytt, med den korrekta formuleringen istället. Fick världens utlägg om hur det blivit nya regler på hur man skulle skriva och ditten och datten, men fattade ju att hon fått samtal från nån högre upp som hört att hon skriver fel på intygen...

Japp. Nästa vecka är det arbetsplatsträff. Då lär de väl få höra min ljuva stämma. I alla fall om det är nåt jag inte förstår. Eller inte håller med om. Eller om jag har nåt annat förslag. Eller för att jag helt enkelt inte uppfattade vad de sa, för att nån annan babblade.

Så funkar jag. Bråkig. Men ganska duktig ändå.