jag vill inte vara tretti

Nu går vi vidare! Dags att favoritspara idakoden.se för det är där vi fortsätter härifrån och nu. Massor med tack till Teza och Louise som hjälpt till. Puss på er!

Fars dag firades tillsammans med päronen på Villa Vik i Växjö.

Det var gott och flott och mycket trevligt. När vi avverkat för- och huvudrätt var det dags för eftermiddagens huvudpunkt, dessertbuffén.



Vi skäms ju inte i min familj när det gäller godsaker, så vi försåg oss rejält. Och där, om vi hade haft lite vett och sans i kroppen, skulle vi bara legat lågt och varit nöjda med vad vi intagit. Men nejdå.

På nåt vis lyckas modershjärtat doppa håret i chokladfontänen och katastrofen är ett faktum. Vi andra tjöt av skratt, medan mamma inkletad smet iväg för att rädda det som räddas kunde av kläder och frisyr.

Personalen fick vackert ta ut fontänen och fixa nytt, inbyggd tandtråd är sällan populärt hos matgäster. Sen kom de och kollade till mamma som vågat sig tillbaka. "Du är ju värre än ett barn" retades servitören.

Mamma å sin sida började fundera på vilken förklädnad hon ska ha nu i veckan när hon ska dit igen med jobbet.

Så på nåt sätt blev fars dag, mors dag. I alla fall var det hon som stal showen.


Inget att gråta över lite spilld mjölk choklad.

Gårdagen bjöd på en hårig tillställning i form av mustaschfest hos Teza. Sju skäggiga fruntimmer ståtade med sin hårväxt av varierande slag.

Själv lät jag mig inspireras av Jamie Hayneman och Alexander Bard när jag skapade min kreation.



Till allas förtjusning var det tydligen mycket underhållande när jag skulle äta eller dricka. Sannolikheten att få garn i munnen var ganska stor, så jag fick utveckla en liten strategisk gest för att undanröja muschen innan popcornen eller sugröret skulle in.



Allteftersom kvällen förlöp byttes mustascher ut mot eltejp, eller klipptes itu och blev ett par nya snygga ögonbryn. Evelinas ögonbryn ville dock hellre bli ett par håriga bröstvårtor. Kreativiteten flödade. Tezas mustasch kunde man till och med se igenom.







När vi dansat loss med Farmors dansskor och pratat allvar med tändstickor i mun var det dags för några att testa lyckan på Harrys. Vi andra gick hem, rakade oss och kröp i säng.

Ska på tema-fest ikväll och pysseltanten i mig har gått igång. Får se hur lyckat resultatet blir.

Fattar inte att det verkligen är någon som sitter och justerar dessa siffror. Vilket straffarbete!



Är otroligt förvånad över i vilken god tid vi är ute i år. Årets julbord bokades redan förra veckan. Brukar bli att vi i panik, veckan innan det är dags, får ta det som finns ledigt. Fast det brukar ju bli bra ändå. I år blir det slottet.



Suck. Suck. It's not gonna happen. Bläddra vidare.



Talar? Ser inte ut så. Ser ju helgalen ut! Fast medelhavsfolket är ju kända för att visa lite mer känslor än vi andra, så han berättar säkert något alldeles lugnt och behärskat. På sitt eget sätt.



När ska jag långkoka? När jag väl är hemma är vi ofta så hungriga att spagetti och köttfärssås känns som ett långkok.



Fy fan. Klipp av hela dolmen på idioten.



Japp. Jag läser tidning baklänges och avslutar sen med poängjakten.

Det började förra helgen.

Då utvecklade Maken en lek som går ut på att möblera om mina ljuslyktor i någon ny konstellation utan att jag märker det. Försökte kontra med att göra det samma när inte han såg, men nu har han varit igång igen. Dagens variant var ny.

Tack Lillebror och Mimmi för en snygg o.c.h. underhållande present!

Efter att Fröken Fin tvättat händerna tjugo gånger, bara för att det är äckligt med köttklibb, så var tillslut årets köttranson förpackad.

Nu väntar vi bara på grillsäsongen så vi kan njuta de godaste bitarna.

Sov ca tre timmar i natt. Gjorde mig beredd imorse på en skitdag. Fredagar brukar inte vara någon höjdare.

Tvärtom blev det en riktigt bra dag. Trots att en av ungarna i sexan desperat utbrast "Hur mycket tror du att vi lär oss egentligen när det går så här fort?!" under SO-lektionen.
"Ja det återstår och se" svarade jag och gav dem lite läxa till nästa vecka.

Sen avslutade vi dagen med att leka en ny lek tillsammans som ungarna tyckte mycket om.
Så jag avslutade dagen med att berömma dem för dagens goda arbete och en rolig avslutning av veckan.

Då dedikerade den tidigare så desperate ungen en applåd till mig som övriga klassen hängde med på.
Blev alldeles varm i hjärtat. Och glad. Det ska jag njuta av hela helgen.

Åkte hem från jobbet idag.
Såg ett vägarbete längs med vägen.
Började fundera på vem, alltså vilken entreprenör, som är anlitad för bygget. Kikade efter loggor och företagsnamn, men såg inget.

Kom på sen att jag egentligen inte bryr mig.


Lite konstiga spår han sätter i mig, min käre Make.

Det bästa med den här årstiden är alla ljus man kan tända hemma.

Passar bra för trötta Fröknar och Makar.

Maken förundras över min strumpsamling, snyggt placerad på golvet framför klädstolen.

Generad försöker jag förklara att strumporna ligger där på tork och inte alls är en indikation på att jag är en sunkig slarver.

Var med Maken på jakt imorse.
Alldeles tysta smög vi omkring i skog och mark och letade älgar.



Och så, efter mycket smygande och mycket tassande är det något som knakar till och det blir genast jättespännande.



Men icke. Inte en älg i sikte under hela förmiddagen. Knappt något annat heller för den delen. Bara ett rådjur och lite mygg.

Så när jag fick både hicka och hosta på samma gång bestämde Maken att vi skulle leta julgran istället.



Fast att hitta en fin gran är nästan lika svårt som att hitta en älg.

Maken och jag besökte kyrkan igår.

Det var mörkt och stämningsfullt.

Efteråt kröp vi ner i soffan och tittades på Unknown som vi hyrt. Se den.

Det är verkligen höst.
Jag släpar fötterna lite extra lågt för att få extra mycket prassel när löven far omkring.
Hej höst!

Kompis-Frida tipsade mig om en app idag och nu sitter Maken och jag i soffan och skrattar så tårarna sprutar.







För inte går det låta bli att skratta när det ser så knäppt ut?!

Prova själv får du se.

Ska jag titta på 3:ans Våra bästa år, eller 6:ans lite mer pesimistiska Våra värsta år?

Lillebrors söta sambo håller på med en undersökning och ägnar sig åt att kleta håret fullt med Ricinolja. Tydligen har någon kommit på att denna oljan vars främsta användningsområde är till rektoskopi och för laxerande effekter även är fantastiskt för att få hårsvallet att växa som ogräs och nu har Mimmi kavlat upp ärmarna för att ta reda på sanningshalten i detta.

Själv kan jag inte sluta fundera på V.E.M. kom på att något man vanligen använder i rumpan passar till huvudet istället? Måste ju vara så att en bieffekt av rektoskopin blev ett väldigt ludet anus?

Eller hur kommer man på nåt sånt?

Kvällspromenad med kompis-Louise ikväll. Skönt att traska runt i höstvärmen och lyckas koppla bort att som har med jobbet att göra, som vanligen gnager i skallen. Funderade över stort och smått tillsammans och bestämde om lite ommöblering hos fröken Louise. Och en dubbelsäng. Så jag kan sova gott när jag är på besök.

Hörde Kisse komma klickande tidigare i morse.
Ja, klickandes. Klick, klack, klick, klack.
Antar att det är oundvikligt att ta tag i manikyren för kissemissen.

Gjorde precis nåt töntigt. Skapade en "likes"-sida på facebook till den här bloggadressen. I know. Både fjantigt och lite onödigt. Tänker ju flytta härifrån. Men så länge jag är tekniskt obegåvad och min mer tekniske vän har fullt upp så får vi vackert hänga kvar här. Och det roliga är att ni är fler och fler som läser här. Förra månaden steg besöken med hundra pers! Tack. Så ta en kik på fejjan med och gilla mig där med :)

Minns ni min farmor? Hon var ju helrisig då ett tag i januari, men tog sig på nåt vis ur det där.

Våren gick och sommaren. Och snart är hösten också gamla nyheter.

Om 52 dagar fyller farmor 100 år! Hurra!

Tidigare i veckan blev hon intervjuad och undersökt av forskare från Karolinska sjukhuset som ville veta hur i allsindar man kan bli så gammal.

Det är väl ingen konst, sa Maken, det är ju bara att se till att överleva.

Min Make kommer nog bli minst 300 år, bara han bestämmer sig för det. Tydligen är det så det funkar.

Har haft en ansträngande dag idag. Fysiskt, psykiskt och ekonomiskt.



Svägerskan och jag gick lös i Staden och tillgodosåg alla mentala föreställningar om brister i garderoben.



Blev en liten nätt hög med nya trasor, en väggklocka, en julklapp och ett par tröjor åt Maken ("tack, men erkänn att det var för att mildra ditt dåliga samvete över din hög?") och en plånbok. Den sistnämnda känns ju så här i efterhand, lite onödig med tanke på hur lite cash jag har kvar efter dagens runda.

Svärmor sponsrade med fika- och lunchpengar, vilket vi njöt av i flera omgångar. Det är ju faktiskt jobbigt att shoppa. Vi betade av två butiker innan första fikapausen.



Till lunch överraskade Svägerskan med att utan knussel hänga med på sushi. Och utan skam i kroppen åt hon gladeligen upp sina bitar med kniv och gaffel.



När vi shoppat så mycket att jag självmant avbröt ett pågående köp på HM med anledningen "ge mig ett par minuter, jag behöver föra över mer pengar på kontot" för att i nästa sekund komma på att jag redan gjort överföringen ansåg vi oss tämligen färdiga i komersen och påbörjade gäspandes hemfärden.

Lunchpaus i shoppingen med Svägerskan.

Har förresten köpt årets första julklapp.