Kvällslektyr.
Kvällslektyr.
Ibland rör det sig lite för mycket saker i...
Ibland rör det sig lite för mycket saker i huvudet på en gång. Ibland inget alls. Vet inte vilket av det det var ikväll, men salladen hamnade i korvgrytan istället för i skålen bredvid. Så.kan.det.gå.
Bytt bytt
Har sökt fem nya jobb. Måste ha en förändring nu. Håll tummarna för mig.
Nu återstår bara att gå in till Maken som river tapeter för glatta livet och enas om en ny väggklädsel.
Hm. Kan bli en lång natt.
Snuvad på en högtidsdag
Fina mamma fyller år idag. I år dessutom på morsdag. Då går det ju inte annat än att förära modershjärtat med en visit. Det blir ju trots allt bara en dag för henne i år.
Hipp hurra för dig mamma!
Postens moment 22
Om man får paket skickat till sig där jag bor, måste jag knata ner till postens serviceställe på Konsum för att hämta ut det. Där kan man också köpa vadderade kuvert och andra postiga attiraljer.
Häromdagen kom jag på att jag behövde införskaffa just vadderade kuvert, så jag surfade in på posten.se och kollade in utbudet. Praktiskt nog kunde man beställa hem sådanna kuvert utan portokostnad. Finemang tänkte jag.
I fredags fick jag en avi i brevlådan.
Alltså fick jag gå till Konsum. För att hämta ut mitt paket. Från posten. I kassan brevid serviceställets försäljning av vadderade kuvert.
Ungefär lika smidigt som den där idén med att man ska beställa hem sin medicin från Apoteket via deras hemsida. Men man måste till ett serviceställe för att hämta ut den. Varför inte åka till Apoteket med en gång istället?
Sanningens man
Jag hade som sagt (lite förläget) med mig det här bidraget, men det visade sig snabbt att jag hade ingenting att skämmas för. Det var nämligen ett festligt gäng tjejer som samlades, där ingen brydde sig om ytan. Det viktiga är ju innehållet.
Så resonerade i alla fall vi och hällde glatt upp rosébidraget från Anna som serverades á la Stomivarianten, i en matchande systemkasse. Påsen i påsen.
Efter ett tag kom killarna över till oss. De hade egentligen sin fest hos grannen, men hur kul är det med bara killar? Ericas man Anders ropade nåt glatt om sushi när han såg mig Tack för senast ... kram kram ... Vet du?! Vet du att jag inte kunde bajsa på fyra dagar efter sushin?!
Att Erica inte framfört detta till mig kunde han inte förstå. Har hon v.e.r.k.l.i.g.e.n. inte sagt något?!
För övrigt blev jag anklagad för att vara trångsynt när jag tackade nej till ett ihopparningsförslag. Ja det är svårt att vara alla till lags.
Känns väldigt glamoröst att kila på fest o...
Känns väldigt glamoröst att kila på fest och ta med sig boxen. Skriker rock'n'roll på nåt vis. Eller?
Navelskåderi
- Nä.
- Vet du inte?! På Torggatan 5.
- Jasså. Ja, jag känner ju inte till din Håla så väl.
- Men på Torggatan 5? Mittemot Hanna!
Inte lätt att inse att ens eget centrum är någon annans periferi när man är 7 år.
Alfakrull
Jag har sovmorgon och sitter ner och äter för en gångs skull.
I huset installerar de fiberoptik. De är hos grannen denna arlastund.
Det låter
ddddddddddddddddddddddrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR-RRRRöööööööööööööööööööööööööööööö
paus 2 sekunder
DDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDrrrrrrÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRÖR-RRRÖRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRöööööööööööö
paus 5 sekunder
Och.så.börjar.det.om.
Själv sitter jag i köket och biter mig i handen för att inte banka hårt i väggen och totalflippa.
Måtte brödrosten vara färdig snart så jag kan frenetiskt tugga i mig mackan och dra till jobbet.
I min i-landsmisär hittade jag en bild från när kompis-Lousie och jag åt frukost hemma hos henne i våras.
Ser ni? Ser ni snabel-aet!?
Våfflor med Jungru Maria och rostade mackor med Jesus är väl ingenting. Det är här större.
Bäst att kolla rostemackan också innan jag käkar upp den. Det kanske är en bild av chefen där?
The Sunny Side
Har aldrig förstått vitsen med Solsidan. Alla säger succé. Jag säger va?
Men efter ett par avsnitt så tog den sig faktiskt. Bitvis var det riktigt roligt. Ibland bara vansinnigt pinsamt. Som när Alex inte vågar säga sanningen till sin mamma, eller när Ove är fruktansvärt jobbig och snål.
Men däremellan myser jag faktiskt.
Tänk vilken tur att internetbutiken skickade fel beställning till oss. Annars hade jag aldrig tagit del av The sunny side.
Eldprov
Var ute och käkade med ett trevligt gäng igårkväll.
Som om det vore en inofficiell tävling i matinhalering intog vi maten på 14 minuter och 15 sekunder.
I alla fall var det då alla tänkte att var och en var färdiga med sitt.
Då.började.byteshandeln.
Och först när det var helt tomt på a.l.l.a.s. tallrikar och Teza försökte hetsa Maken att slicka ut aioliskålarna (tack och lov utan success), insåg vi att nu.är.vi.klara.
Då dök vi på uppgiften för kvällen. Att ta pulsen på det nya manliga sällskapet i gänget.
Vi ställde både bra och urbra frågor. Och fick veta viktiga saker som att han har aldrig sovit i fyllecell, är överdrivet förtjust i choklad, kan laga mat, har en vän som ser ut som en könssjukdom, har inget behov att bo kvar i sin håla och gömde inget i lägenheten innan vår vänninna kom på förstabesök. Och om han skulle tvingas titta på sport i 4,5 timme utan kissepaus skulle han välja rally.
Idag får ni tydligen nöja er med mms-blogg...
Idag får ni tydligen nöja er med mms-bloggning från mig.
Årets första liljekonvaljer plockade. Nu d...
Årets första liljekonvaljer plockade. Nu doftar det ljuvligt från den lilla buketten.
Märkliga grejer
Det är sån 
på jobbet.
Det blir varken 
eller 
.
Istället går alla runt och är 
och vimsiga i huvudet
och istället för att vara 
så 
kollegorna på varann och på 
.
Men kan det verkligen vara så...?
Att 
Märkligt.
Jag förstår ingenting. Var gick det fel?
Det var på håret
Vi har varit i Staden, Maken och jag, och friserat oss. Det är ett helnöje och man är alltid på gott humör när man lämnar Greger The Hårguru. Han är fylld av fördomar, och drar sig inte för att ventilera dem. "Jag vägrar tro att det finns en enda manlig frisör som ärligt kan säga: Jag är så lycklig med min fru! - Längst inne är de alla gay. " Ibland jämför vi våra förhållanden - "Igår lyckades jag få min man att fatta hur puckad han var i helgen, hur gör du med Maken i sådana situationer?" Det är verkligen ett sant nöje att träffa min frisör. Han bjuder på så många skratt och så blir man fin på köpet. Toppen!
Jag bjuder Louise på left-over-sushi, som ...
Jag bjuder Louise på left-over-sushi, som i sin tur bjuder Maken på left-over-köttfärslimpa.
Sushi - check!
Men jag var ju inte sämre än att jag skulle stå för mitt ord att leverera hemmagjord sushi, så vi satte ett datum.
Men. Då blev jag sjuk och sushibeviset fick senareläggas.
Så igår. Äntligen. Jag vände ut och in på mig själv för att våra gäster skulle bli imponerade. För det är ju så med sushi. Love it or hate it.
Men Anders och Erica hade lovat att de skulle tycka om det. De bedyrade att jag inte skulle oroa mig. Vi har aldrig ätit det (eller jo, kanske för tjugo år sen) men det är klart vi gillar det!
Och uppenbarligen gick det hem!
Fast efteråt erkände Anders att han hade haft en liten oro över att gå hem hungrig.
När vi ätit oss mätta (enligt Maken är det ganska uppenbart varför asiater ofta är små och slanka, med tanke på pinnarna) föreslog värdinnan att vi skulle fortsätta in i sovrummet.
När jag övertygat sällskapet om att jag v.e.r.k.l.i.g.e.n. menade vardagsrummet, vågade sällskapet följa med och tillsammans med Ericas och Anders två kottar (som sushiskeptiska hållt till i vardagsrummet under kvällen) hejade vi Eric Saade till en tredje plats.
Storkotten lyckades tillsist charma Kisse som för övrigt hållit sig på sin vakt större delen av kvällen. Lillkotten höll ut nästan hela ESC, men slocknade till sist i min säng.
Du får rulla över i mitten nu, för iDA och Maken vill gå och lägga sig! ropade pappan till sonen när det var dags att gå hem. Anders bedyrade att det räckte med leverpastejmacka och oboy till frukost för lillkotten, men han valde att hänga med päronen istället. Och tur var väl det. Vi hade ju ingen leverpastej hemma.
GI-fantaster be aware! Nu går vi lös på su...
GI-fantaster be aware! Nu går vi lös på sushin.
Vi klagar inte på utsikten precis. Snarare...
Vi klagar inte på utsikten precis. Snarare tvärt om får den maten att smaka lite bättre. Fantastiskt!
På vår balkong
Och sen när studerandet är färdigt har man ju underlag till en sånt här fantastiskt teckning. Spana in min schysta pelargon som Storpysen fick med på teckningen! Precis lika snygg som in real life.
Lässurr
Idag har jag och knoddarna träffat författaren och illustratören Emma Adbåge. Vilken go tjej! Och vad bra hon tog barnen. Vi har läst och jobbat med hennes bok Fylla År. Sen fick alla knoddarna varsitt signerat ex.
Mys-förmiddag på biblan.
Sorgen är kärlekens pris
Det har varit en känslomässig dag. Jag hoppas Daniel visste hur omtyckt och älskad han var. Livet är orättvist, du borde fått leva mycket längre än så. Alldeles för tidig Daniel, alldeles för tidigt.
Atlet
Ja för en del har det kanske hållit på ett tag, med försäsonger och sånt där. Men min säsong drog igång för ett par veckor sen. Många sysslar ju med någon aktivitet som löpning, häck, längd och höjdhoppning, kula och spjut och Gud vet vad. Men det är trams.
Sju-kamparna däremot. Nu börjar vi snacka lite rediga grejer. Lite mer i min stil. Att vara bra på flera grenar.
Men jag nöjer mig inte med det, utan drar det lite mer till sin spets.
Själv tränar jag alltid minst tre grenar samtidigt.
Höjdhopp, längdhopp och löpning. Ibland även häcklöpning.
Träningspassen sker oftast i skogen, men ibland även i parker och grönområden.
Och jäklar vilken puls jag har.
Framåt augusti är jag mer vältränad än Magnus Samuelsson (fast lite mer smäcker).
Nej, vem behöver oroa sig för beach 2011 när varenda pinne ser ut som en orm?
Skrattar bäst som skrattar sist
Men de här två tyckte jag faktiskt var riktigt roliga. Den ena av dem roade dessutom pappa prästen rejält. Det var underhållande i sig, bara det.
"Nu alla tjejer, ska ni få höra,
vad man med en hårfön kan göra.
Sätt den för muffen och susilisus,
så har du fått dig en fladdermus!"
"Vet ni hur de finska graviditetstesten fungerar?
Jo, de tar en flaska Finlandia och stoppar upp i hufsatufsa. Om innehåller i flaskan har minskat när de tar ut den, är det folk där inne!"
Hej så länge.
Rättsstaten Sverige
En jag känner har en bekant som anser sig blivit oskyldigt dömd. Hela hans liv gick åt pipsvängen.
Nu. Flera år senare. Börjar han få lite livsglädje tillbaka. Men alla framtidstankar och förhoppningar dog i rätten.
Tänkte på min väns bekanta när jag läste om Ola Lindholm. Har ni läst?
Ja jag vet. Kändisar som knarkar hit och dit. Sen gråter de ut i pressen eller skriver en bok. Jag börjar lära mig, men ändå blir jag lika chockad varje gång, för jag tror så gott om alla. Tror att alla är lika oskyldiga som jag. Men Ola Lindholm känns äkta.
Fy vad hemskt. Tänk om det är så att flera blir felaktigt dömda för saker som de inte har gjort. Deras liv blir kaputt och inget kvar att leva för. Vilket ansvar de har de där nämndemännen och domstolsfolket.
Som lärare och ambassadör för det goda vill jag vägra tro att oskyldiga döms. Jag ägnar hela min arbetstid och lite till, till att göra mina elever till goda världsmedborgare, redo att klara av världen utanför Minihålan där de bor. Att lära sig att skilja på ont och gott, rätt och fel och att våga säga nej när det behövs. Att fatta kloka beslut.
Och jag försöker lära dem att kämpa för det goda.
Det borde alla göra.
Köpt lycka
Klev in i den första möbelaffären och där var det kärlek vid första ögonkastet. Det kändes så naturligt. Så rätt. Maken låtsasserverade mig kaffe och till och med det kändes rätt. Jag som annars bara dricker te.
Men ändå, för säkerhets skull, tittade vi på de andra möblerna också. Men ingen av de andra matgrupperna ropade våra namn. Nope. Nope. Nope.
Istället passade vi på att provsitta sofforna. Vi är ju på jakt efter en soffa med. Egentligen var det det vi skulle köpa, men som sagt, soffan är ju hel, så vi fick omprioritera.
Där satt vi i var sin ände av butiken i var sin soffa och kände efter hur sofforna verkade. Sen utvärderade vi våra resultat.
Verkar lovande när det väl är dags.
Så köpte vi matmöblemanget vi så raskt fattat tycke för och hela livet kändes som en räkmacka.
I den andra möbelaffären köpte vi också en ny matta till vardagsrummet. Maken tappade bort mig en stund, men lokaliserade mig raskt eftersom jag hade min tentakel med mig.
Jaha gott folk. Så här såg det ut i härlighetens inre tidigare.
I won't miss it, om vi säger så.
Och så här blev det.
Jaa. Det blir bara en liten bild. Eftersom det främst är vänner som hänger här på bloggen, kan ni ringa och bjuda in er på fika istället och inspektera på riktigt!
Köpte lite grejer till balkongen också. Blommor, dynor och tjofs.
Och sen. Igårkväll. Efter allt byggandet. Kommer ni ihåg mina tvångstankar?
Maken och jag fick helt enkelt förlita oss på att dörren var låst. Det.gick.liksom.inte.kontrollera.
Dessutom hade jag velat se minen på den tjuv som öppnat vår dörr och sett all bråten från andra hållet. Good luck chuck!
Gissa vad vi har styrt med idag?
Spenderarbrallorna på
Karlarna syntes dock mest bort vid veteranbilsutställningen.
Själv gick jag mest och funderade på hur t.u.s.a.n. kan man överleva som försäljare av sådanahär kläder?
Det.är.en.gåta.
"Jag tar en i varje färg tack."
Klädaffär
Vi rensar i kvarglömt-lådan på jobbet.
- Välkomna, kom in, säger kollegan till knoddarna i ettan. Det här är en klädaffär. Känner ni igen något som är erat?
- Den här är min, säger en tjej.
- Vad bra säger kollegan. Ta den då.
- Va är det gratis?
- Jomen det är ju klart.
Undrar hur reaktionen hade varit hos föräldrar och arbetsgivare om vi tog betalt för barnens kläder?
Men med så dålig ekonomi som kommunen har och speciellt barn och utbildningsförvaltningen, så är kanske kreativa idéer uppskattade.
Tjejen slapp betala för sina vantar och mössan. För den här gången i alla fall.
På den tiden i diamantgruvan
- Vilka stora örhängen du har!
- Är det riktiga diamanter?
- Ja, visst är det det.
- Har du köpt dem?
- Nä, jag åkte till Alaska en gång, till en diamantgruva. Där tog jag min hacka och hackade och hackade och tillsist hittade jag en diamant som var så här stor (visar som en smärre golfboll). Den fick jag fila och slipa så att de blev så här snygga. Då limmade jag upp dem på sådana här örhängsgrejer.
De åttaåriga knoddarnas ögon är stora som tefat.
Efter femsekunders tystnad är det någon som ler frågande och utbrister - Näääe?
Jag erkänner och vi skrattar ihop.
Kisse och jag tar sovmorgon.
Kisse och jag tar sovmorgon. Scccccch! Väck oss inte.
Ett litet knak. Och ett till. Sen funderar...
Ett litet knak. Och ett till. Sen funderar jag plötsligt och intensivt på Beach 2011.
iDAs kluriga dilemmafråga
Ibland tänker jag lite bättre än andra gånger.
Ofta tänker jag på jobbet. Eller familjen. Och vänner. Ibland på katten. Och vädret. Eller stora världsfrågor. Som fred. Och hur man kan utrota hungern.
Ibland däremot känner jag att mina tankar är större än så.
Som häromdagen. När jag kom på en klurig dilemmafråga som jag klurade på under flera hundra meter.
Vad skulle du välja: att för resten av livet stinka frityrolja, verkligen jättejätte mycket flottig, inbiten lukt som inte går att duscha bort eller för all evighet bara kunna känna doften av den suraste äggfisen (som bara du känner lukten av)?
Som sagt. Ibland tänker jag lite bättre än andra gånger.
Men.vad.skulle.du.välja?
Sköna maj
Vi hade finfint besök söder ifrån. Maria, Daniel och barnen var på Valborgshäng i casa de Fröken iDA och Maken. Medan vi vuxna ägnade oss åt fondue i köket och storgrabbarna dragit iväg på en veva i Hålan så roade sig lillfia bäst själv hon ville.
Plötsligt var det ganska tyst från pysen i vardagsrummet.
En liten stund senare fick vi reda på varför.
Så var det det här med elden då.
Förra året fick vi vänta på att elden skulle tändas. Det skulle dansas och talas och hållas på. Det tänkte vi minimera i år. Vi går dit vid åtta sa vi. Det blir lagom. Det börjar ju vid sju.
Strax innan halv åtta tittar vi ut genom köksfönstret och ser att det ryker för fullt från Hembygdsparken.
Tjugo i åtta är vi på plats.
Halva elden borta.
Men vi slapp vänta. Så kan väl säga att allt gick som planerat?
En eloge till kreativiteten hos det gamla gardet som arrangerar eld-ståhejet, till det alternativa majbålet. Det var mycket fängslande att följa den utvecklingen istället än att se resterna av den halvt nedbrunna brasan förkolnas.
För övrigt förundrades jag över hur ljust det var. Mindes att det var mycket mörkare förra året. Men så kom jag på att Valborg låg ju så sent på året i år.
Efter ett par tysta sekunder förstod jag att jag inte är så smart.
Istället gick vi hem för att fortsätta trevligheterna.
Maria dubbelparkerade i trapphuset.
Klockan var ju ändå efter åtta. Risken att någon skulle ut var minimal.
Häxan Surtant
Första dagen efter lovet.
Knoddarna lever rövare och jag är Häxan Surtant.
Härligt. Eller inte.
Söndagsfrulle hos Svägerskan och co innan ...
Söndagsfrulle hos Svägerskan och co innan Maken ska vidare ut i trädgården och arbeta lite med maskinen. Mumma!
