Men okej då. Det är väl inte så farligt att vara tretti. Men inte trettiett. jag vill inte vara trettiett.

Dödsångest

Tack, det var skönt att höra. Men du är säker på att jag inte vaknar upp med en propp i hjärtat då?
Svärmor Sjuksköterskan suckade lugnt och förklarade symptomen en gång till. Sen avslutade hon det hela med att be mig hälsa till kollegorna att de hade fel.

Mitt finger är blått. I eftermiddags när jag stod och instruerade en lek för barnen hände det nåt med mitt ringfinger. Fick kramp och det var både blått och vitt och sen svullnade det och blev blåsvart och ömt. Jag visade mina kollegor och nån nämnde nåt om "småpropp". Hypokondikern i mig gick igång och blev inte lugnad av att en annan kollega inte alls trodde det som den andra nyss nämnt. Visade min åkomma för en tredje och hon sa också nåt om propp. Kunde inte komma hem fort nog idag för att ringa Svärmor och flåsa fram Waran.

Men i vanlig ordning tog Svärmor ner mig på jorden och min dödsångest sjönk till normala värden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0