Men okej då. Det är väl inte så farligt att vara tretti. Men inte trettiett. jag vill inte vara trettiett.

Ibland

När man driver en blogg har man ibland så mycket som vill ut. Till exempel skulle jag vilja berätta för er om ett knäppt hus jag brukar gå förbi. Jag skulle också vilja berätta om den där gången Maken och jag var ute och gick och det blåste, eller om den fantastiska förklaringen som jag fick av en grabb häromveckan, om hur halvsyskon blir till.

Ibland däremot är det helt tomt. Inga idéer alls. Idag har varit en sån dag. Jag har tänkt och tänkt. Men jag kommer inte på nåt att berätta om idag. Det har varit en helrörig dag på jobbet idag där ungarna har tryckt på alla mina knappar och jag är helt slut. Jag skulle ju kunna berätta att de visserligen sista timmen var helt underbara, men det är ju inte så spännande för er.

Istället avslöjar jag att jag nyss micrade en matlåda, för det var precis vad jag orkade ta mig för i matväg ikväll. Och att jag har avbokat träningspasset, för jag orkar verkligen inte ta mig utanför dörren. Nästa kraftansträngning blir att förflytta mig till soffan och invänta Maken.

På återseende.

Kommentarer
Postat av: Anso

Hoppas att du inte behövde vänta alltför länge på honom! Bara sitt och mys framför tv:n, ibland är det enkla det bästa för själen!

2011-01-26 @ 19:03:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0