Men okej då. Det är väl inte så farligt att vara tretti. Men inte trettiett. jag vill inte vara trettiett.

Jag och Ulf Ekman

I duschen kom jag plötsligt att tänka på Ulf Ekman. Absolut inget erotiskt om nu någon skulle få för sig att tro det. Nä, jag har faktiskt träffat Ulf en gång. Eller träffat och träffat. Vi befann oss på samma ställe en gång och det var detta jag märkligt nog började tänka på där jag stod i duschen.

När jag bodde i Oslo en period hängde jag mycket ihop med en massa trevliga och festliga filadelfiafolk. För en annan som förr bara upplevt Svenska kyrkan, var filla, eller pingstkyrkan, i sig en ganska stor skillnad. Kanske var jag där för att testa mig själv? Eller var det bara för att det var dit mina vänner gick?
Hur som helst så blev jag medbjuden på ett möte med Ulf Ekman. En man som jag tidigare bara förknippat med Carola. Mina pingsvänner var alla mycket upprymda över att åka på mötet, själv var jag lite mer fundersam. För det första skulle vi åka buss, en bra bit bort från stan, till nån annan stad där mötet skulle hållas (vilket skulle betyda att jag inte kunde ge mig därifrån hur som helst om jag inte tyckte om det) och för det andra var jag inte säker på att jag ville veta så mycket mer om Ulf än vad jag redan visste. Kände mig trygg i mina fördomar helt enkelt. Det var ju det jag byggde min vetskap om Uffe på.

Men. Jag var för nyfiken i alla fall. Den här Ulf alltså. Hade ju hört så mycket om honom. Så jag följde med.

Massor med folk. Och så drog allt igång. Var rätt nöjd en period i början. Men sen blev det inget bra. Kände mig trängd och omringad. En speedad man stod på scenen och hoppade och uppmanade till att ge kollekt. Och hade man inte cash, så gick det bra med VISA och hade man inte det kunde man betala med inbetalningskort osv. Det fanns lösningar på allt. Jag la ett par kronor, sen gick jag ut och grät. Inte för att jag var snål, men för att stämningen faktiskt skrämde mig. Hörde sen genom högtalarsystemet som fanns runt hela anläggningen hur Ekman kom in på scenen. Det enda jag minns efter det är känslan som förmedlades genom högtalaren att han bara stod och gapade på scenen för att få igång folket. Har för mig att jag gick in för att se vad det var som lät. Men sen gick jag ut igen och väntade på att bussen skulle gå hem.

Nä, Ulf och jag klickade inte. Filla gick an, men gränsen gick tydligen vid Ulf. Det lärde jag mig den kvällen.

Detta tänkte jag på där jag stod i duschen. Ulf och jag har inte hörts av sen den där gången. Ett one night stand så att säga. Fast jag satt och han stod. Men i helt olika rum.


Imorgon ska jag berätta om en annan läskig man. En typ som smyger på oss på jobbet. Till och med på dass. Titta in imorron!


Kommentarer
Postat av: Anso

Jag vill veta om han som smyger på er! Glöm inte att berätta...

2011-01-21 @ 19:19:23
Postat av: Erlendelsa

Great site keep up the good work

2011-09-20 @ 14:13:20
URL: http://erlendelsa.blogimagine.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0