Min farmor
Läser Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Kan inte låta bli att tänka på farmor. Inte för att hon är hundra år. Inte än. Hon har i alla fall 351 dagar kvar.
Min farmor var gammal redan när jag föddes. Jag såg världens ljus drygt två månader innan hon fyllde sjuttio. Pappa har alltid retats med henne och sagt att hon kommer överleva oss allihopa. Och visst har jag hoppats lite att det skulle va sant. Eller i alla fall att hon blir 100. H.U.N.D.R.A. Fatta vad coolt att ha en hundraårig farmor! Men farmor själv har aldrig varit imponerad av tanken att bli hundra. Fast jag har peppat henne.
Min farmor är nummer ett i röstlängden. Vid valet i höstas stod hon alltså först i boken över alla i hennes område som fick rösta. Det är häftigt. Respekt.
Min farmor bodde på våningen under oss i släktgården där vi bodde när jag var liten. Det var ner till henne pappa lurade mig en 1 April för att be om att låna ögonmåttet. Det var där hos farmor tillsammans med storkusinerna som vi firade i stort sett alla julaftnar så länge vi bodde där. Ibland när man var på besök hos farmor hände det att hon släppte sig, fast hon hoppades att ingen hörde. Fast vi barn hörde A.L.L.T.I.D. Och vi fnissade alltid. Det knarrar så dant i gamla hus, sa farmor till sitt försvar. Farmor gjorde förövrigt världens godaste nötkakor. Så goda att Lillebror önskade sig en laddning sånna varje födelsedag i flera år. Om du kan gissa hur många sockerbitar jag har i fickan ska du få bägge, sa farmor till mig en gång och plirade med ögonen. Jag gissade alltid fel. Men fick en av bitarna ändå. Och så ställde hon samma fråga igen vid ett senare tillfälle.
Min farmor fyller år på julafton. Det måste vara tråkigt, sa alltid vi barnbarn när vi var små. Äh, tänker inte så mycket på det nu förtiden, men det var värre när man var barn, svarade alltid farmor. Vad ger man till en kvinna i present som har levt ca 36200 dagar? Ätbart. De senaste åren och ganska långt innan dess också, har det blivit ätbara presenter och julklappar till farmor. Men farmor har aldrig tackat nej till nån sötsak. För ett par år sen var Maken och jag på besök hos farmor i servicehemmet där hon bor. Först hittade vi henne inte. Men när vi kände kaffedoften hos grannen gick vi dit och där satt nästan hela gänget och hade kafferep! Vad trevligt! Och inbjudna blev vi med en gång.
Min farmor fick besök av mig och Lillebror i mellandagarna. Vi hade något ätbart med oss. Vi tittade på hennes julkort och julblommor och alla andra blommor som hon fått på bemärkelsedagen. Pappa var med också. Nästa gång du fyller år får du telegram från kungen, sa pappa. Farmor viftade bort det.
Min farmor var gammal redan när jag föddes. Fast väldigt aktiv. Syjuntor hit och dit. Bakade och lagade mat och rådde om den gamle drängen som bodde kvar på gården. Farmor avslöjade en gång att det hade ringt en gammal fästman till henne. Farfar var död sen flera år, men farmor bad honom aldrig ringa igen. Det tyckte jag var dumt. Och superspännande med lite kärlek i farmors liv. Jag pressade och lockade och pockade, men fick aldrig veta några mer detaljer kring den historien. Jag försökte igen för en fem år sen eller nåt, men då sa farmor sig inte alls veta vad jag pratade om. Men det var nog inte sant. Tror att hon fejkade.
Min farmor går långsammare än någonsin nu för tiden. Hon har en grön rullator vid sin sida och hon är rädd för att ramla. Hon har hörapparat, fast ibland hör hon knappt nåt ändå. Hon ser dåligt också sa hon när vi var där. Men det var för att hon glömt att ta på sig glasögonen kom vi på, så det var snabbt åtgärdat.
Jag har alltid tyckt om min farmor. Hon har alltid funnits där genom min uppväxt och har en självklar plats i hjärtat. Trots det har jag varit ganska dålig på att besöka farmor de sista åren. Så det kändes extra skönt att Lillebror och jag var där nu sist. Farmor blev så glad över besöket.
Hundraåringen Allan i boken, rymmer från sitt eget hundraårskalas på hemmet och ger sig ut på äventyr. Tanken slog mig om farmor tänkte rymma från sitt hundraårskalas?
Pappa ringde i eftermiddags och berättade att farmor blivit dålig.
Snälla farmor, krya på dig!
Farmor, farfar och jag.
Min farmor var gammal redan när jag föddes. Jag såg världens ljus drygt två månader innan hon fyllde sjuttio. Pappa har alltid retats med henne och sagt att hon kommer överleva oss allihopa. Och visst har jag hoppats lite att det skulle va sant. Eller i alla fall att hon blir 100. H.U.N.D.R.A. Fatta vad coolt att ha en hundraårig farmor! Men farmor själv har aldrig varit imponerad av tanken att bli hundra. Fast jag har peppat henne.
Min farmor är nummer ett i röstlängden. Vid valet i höstas stod hon alltså först i boken över alla i hennes område som fick rösta. Det är häftigt. Respekt.
Min farmor bodde på våningen under oss i släktgården där vi bodde när jag var liten. Det var ner till henne pappa lurade mig en 1 April för att be om att låna ögonmåttet. Det var där hos farmor tillsammans med storkusinerna som vi firade i stort sett alla julaftnar så länge vi bodde där. Ibland när man var på besök hos farmor hände det att hon släppte sig, fast hon hoppades att ingen hörde. Fast vi barn hörde A.L.L.T.I.D. Och vi fnissade alltid. Det knarrar så dant i gamla hus, sa farmor till sitt försvar. Farmor gjorde förövrigt världens godaste nötkakor. Så goda att Lillebror önskade sig en laddning sånna varje födelsedag i flera år. Om du kan gissa hur många sockerbitar jag har i fickan ska du få bägge, sa farmor till mig en gång och plirade med ögonen. Jag gissade alltid fel. Men fick en av bitarna ändå. Och så ställde hon samma fråga igen vid ett senare tillfälle.
Min farmor fyller år på julafton. Det måste vara tråkigt, sa alltid vi barnbarn när vi var små. Äh, tänker inte så mycket på det nu förtiden, men det var värre när man var barn, svarade alltid farmor. Vad ger man till en kvinna i present som har levt ca 36200 dagar? Ätbart. De senaste åren och ganska långt innan dess också, har det blivit ätbara presenter och julklappar till farmor. Men farmor har aldrig tackat nej till nån sötsak. För ett par år sen var Maken och jag på besök hos farmor i servicehemmet där hon bor. Först hittade vi henne inte. Men när vi kände kaffedoften hos grannen gick vi dit och där satt nästan hela gänget och hade kafferep! Vad trevligt! Och inbjudna blev vi med en gång.
Min farmor fick besök av mig och Lillebror i mellandagarna. Vi hade något ätbart med oss. Vi tittade på hennes julkort och julblommor och alla andra blommor som hon fått på bemärkelsedagen. Pappa var med också. Nästa gång du fyller år får du telegram från kungen, sa pappa. Farmor viftade bort det.
Min farmor var gammal redan när jag föddes. Fast väldigt aktiv. Syjuntor hit och dit. Bakade och lagade mat och rådde om den gamle drängen som bodde kvar på gården. Farmor avslöjade en gång att det hade ringt en gammal fästman till henne. Farfar var död sen flera år, men farmor bad honom aldrig ringa igen. Det tyckte jag var dumt. Och superspännande med lite kärlek i farmors liv. Jag pressade och lockade och pockade, men fick aldrig veta några mer detaljer kring den historien. Jag försökte igen för en fem år sen eller nåt, men då sa farmor sig inte alls veta vad jag pratade om. Men det var nog inte sant. Tror att hon fejkade.
Min farmor går långsammare än någonsin nu för tiden. Hon har en grön rullator vid sin sida och hon är rädd för att ramla. Hon har hörapparat, fast ibland hör hon knappt nåt ändå. Hon ser dåligt också sa hon när vi var där. Men det var för att hon glömt att ta på sig glasögonen kom vi på, så det var snabbt åtgärdat.
Jag har alltid tyckt om min farmor. Hon har alltid funnits där genom min uppväxt och har en självklar plats i hjärtat. Trots det har jag varit ganska dålig på att besöka farmor de sista åren. Så det kändes extra skönt att Lillebror och jag var där nu sist. Farmor blev så glad över besöket.
Hundraåringen Allan i boken, rymmer från sitt eget hundraårskalas på hemmet och ger sig ut på äventyr. Tanken slog mig om farmor tänkte rymma från sitt hundraårskalas?
Pappa ringde i eftermiddags och berättade att farmor blivit dålig.
Snälla farmor, krya på dig!
Farmor, farfar och jag.
Kommentarer
Postat av: Sofie
Vilket underbart härligt fint inlägg av dig.. =)Hoppas din Farmor krya på sig snart @-->--
Postat av: Sofie
Vilket underbart härligt fint inlägg av dig.. =)Hoppas din Farmor krya på sig snart @-->--
Postat av: Teza
Jaaaa, krya på dig farmor! Vilket mysigt inlägg Ida, jag blev alldeles varm i hjärtat.
Postat av: Jana
Jättefint skrivet, även fast jag aldrig haft varken farmor, farfar eller mormor, morfar kom jag på mig själv med att sakna dem! Hoppas hon kryar på sig, får gott hålla sig på benen minst ett år till så hon kan få telegrammet & sen rymma iväg på fästmanjakt och andra äventyr!
Trackback