jag vill inte vara tretti

Västervik visade sig från sin bästa sida tidigare idag. Jag var där för att kolla om gräset var grönare där, men lät mig mest förföras av det vackra vattnet.

Plötsligt blev vi hungriga och Maken tog sin maka till ett populärt mat/bar/dans-ställe som börjar på H och slutar på arrys. Där beställde vi dagens lunch, fläskfilétoast med pommes.

Sen började den långa väntan.

När två sällskap som anlänt långt efter oss fått sin mat lyckades vi äntligen få fatt i servitrisen som bokstavligt talat sprang fram och tillbaka trots att uteserveringen bara var halvfull. Vi fick gratis påfyll som tack för att vi väntade (men som Maken sa: skulle hellre haft nåt att knapra på).

50 minuter efter att vi beställt fick vi in maten. F.E.M.T.I.O. M.I.N.U.T.E.R.!

Om det var värt att vänta på? Mjuka pommes som legat och väntat lite för länge, en rostad macka med lite sallad och en tomatbit, fläskfilébit och kall beanaissås. Nä. Men jag hade ju trevlig sällskap med mig. Som dessutom stod för notan. När den väl kom. Men sen fick skickas tillbaka för att det var fel nota.

Så kan det gå.

På Harrys i Västervik kunde de hållt semesterstängt den här klämdagen.