Men okej då. Det är väl inte så farligt att vara tretti. Men inte trettiett. jag vill inte vara trettiett.

Lätt som en plätt

Vi hade en himla trevlig lördageftermiddag tillsammans med Ylva och David som tittade förbi en stund.

Tada! Lätt som en plätt fixade David Makens Rubiks kub.


Sen fick David använda hela sitt pedagogiska väsen och vända ut och in på sig själv för att försöka förklara för Maken och mig som satt som fågelholkar.







Nu är det länge sen som Ylva och David gick och Maken sitter knäckt i soffan och stirrar på kuben. Sen vrider han ett par varv. Suckar. Och tar sen en liten paus. En stund senare upprepas proceduren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0