Rättsstaten Sverige
En jag känner har en bekant som anser sig blivit oskyldigt dömd. Hela hans liv gick åt pipsvängen.
Nu. Flera år senare. Börjar han få lite livsglädje tillbaka. Men alla framtidstankar och förhoppningar dog i rätten.
Tänkte på min väns bekanta när jag läste om Ola Lindholm. Har ni läst?
Ja jag vet. Kändisar som knarkar hit och dit. Sen gråter de ut i pressen eller skriver en bok. Jag börjar lära mig, men ändå blir jag lika chockad varje gång, för jag tror så gott om alla. Tror att alla är lika oskyldiga som jag. Men Ola Lindholm känns äkta.
Fy vad hemskt. Tänk om det är så att flera blir felaktigt dömda för saker som de inte har gjort. Deras liv blir kaputt och inget kvar att leva för. Vilket ansvar de har de där nämndemännen och domstolsfolket.
Som lärare och ambassadör för det goda vill jag vägra tro att oskyldiga döms. Jag ägnar hela min arbetstid och lite till, till att göra mina elever till goda världsmedborgare, redo att klara av världen utanför Minihålan där de bor. Att lära sig att skilja på ont och gott, rätt och fel och att våga säga nej när det behövs. Att fatta kloka beslut.
Och jag försöker lära dem att kämpa för det goda.
Det borde alla göra.
